Kapitel 1- Pilot


Julias perspektiv:

-       Klockan är 07.17, det är kolsvart ute och jag sitter på bussen på väg till skolan… kan du påminna mig varför nu igen??

Jag skrattade åt Filippa som såg ut som en trött zombie och kämpade för att hålla inne en stor gäspning. Hon lyckades inte.

-       Så att du inte ska få frånvaro, bli anmäld som skolk, få dåliga betyg och sluta som en städerska på något ruffigt motell? När gick du och lade dig igår förresten?

-       Jag gick väl och lade mig halv elva, men jag somnade inte förrän vid två! De där killarna förstör min skönhetssömn!

-       Haha eller hur! Det borde vara olagligt att sätta ihop 5 alldeles perfekta killar i en och samma grupp. Tror du vi kan stämma Simon Cowell?

Filippa ryckte på axlarna och flinade.

-       Det är värt ett försök! Förresten, såg du klippet på när dem uppträdde med Up all night..?

-       …och Harry typ juckade??!

-       OCH NÄR HAN GJORDE DET SÅDÄR LÅNGSAMT! Utbrast vi båda exakt samtidigt och sekunden senare bröt vi ut i skratt. Några männsikor på bussen stirrade på oss som om vi vore idioter, men vi brydde oss inte. Jag stoppade i ena hörluren och gav den andra till Filippa.

-       I want? Frågade jag.

-       I want! Instämde hon och jag tryckte på playknappen.

Mitt i refrängen pausade jag och vände mig mot henne.

-       Jag glömde ju helt att berätta!! Vet du vad jag såg igår?

-       Nej vad såg du igår? Frågade Filippa retandes och imiterande min exalterade röst.

-       NRJ lade upp på sin sida en ny tävling om att vinna biljetter till One Directions spelning i Stockholm!  I en lägenhet!!

-       SKÄMTAR DU MED MIG??? Visa!!

Jag öppnade safari och gick in på NRJs hemsida och visade Filippa vad jag hade sett igår.

Hennes reaktion var ungefär likadan som min var. Hysterisk med andra ord.

-       Vi måste ju bara anmäla oss!!

-       Eller hur!

Resten av bussresan satt vi och funderade på olika motiveringar och i våra tankar var vi redan på väg till Stockholm. Filippa var den första som bröt drömmandet och var lite realistisk.

-       Problemet är att man vinner ju aldrig sånt här! Det är fan större chans att vi vinner en miljon på trisslott än att vi vinner de här biljetterna.

Jag suckade.

-       Jag vet! Men vad har vi att förlora? Det är ju värt att testa! NÅGON måste ju vinna.

Bussen stannade och vi gick av. Ännu en ny måndag, ännu en ny seg vecka. Men på något sätt kändes denna veckan plötsligt lite ljusare. Jag vet inte om det var för att snön äntligen började smälta, eller om det var för att jag hade tankarna fulla med den där tävlingen. Vad det än var gav det mig iallafall ett leende på läpparna medan jag stängde skåpet med matteböckerna i famnen, på väg mot veckans första lektion, något som annars sällan hände.

 


Detta var alltså första kapitlet. Lite segt i början kanske, men det kommer bli bättre.. promise! Hoppas ni gillar det, kommentera!!

 



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0